Sverige planerar att testa en nyutvecklad mjukvara som kan koordinera upp till 100 drönare i så kallade “svärmar”. Rysslands krig i Ukraina har gett upphov till nya taktiker på slagfältet och påskyndat utvecklingen av drönarteknologi.
Drönare har länge varit avgörande för underrättelse och spaning inom moderna militära styrkor. Men konflikten i Ukraina har påskyndat innovationen, där massanvändning av drönare – från övervakning till riktade attacker – blivit en central del av krigföring.
Sverige snabbar på utvecklingen
Med lärdomar från Ukrainakonflikten har Försvarsmakten och Saab, en svensk försvarstillverkare, påbörjat ett hemligstämplat projekt för att utveckla autonoma drönarsvärmar. Projektet syftar till att skapa system som kan agera självständigt och anpassa sig till förändringar på slagfältet.
Försvarsminister Pål Jonson meddelade nyligen att testning av systemet kommer att ske snart. Detta sker samtidigt som Sverige, som nyligen blev medlem i NATO, ökar sitt försvarsanslag till 2,4 % av BNP till 2025. Kostnaden för det topphemliga projektet har dock inte offentliggjorts.
Inspiration från Ukraina
Både ukrainska och ryska styrkor har använt drönare i stor skala för spaning, målinriktning och leverans av sprängladdningar. Den turkiska drönaren Bayraktar TB2 har exempelvis visat hur billig teknik kan förändra dynamiken på slagfältet.
Ukraina har även använt kommersiella drönare och utvecklat nya taktiker för att störa fiendens logistik och samla in underrättelser. Sverige inspireras av detta och fokuserar på att utveckla mjukvara som kan anpassas till olika typer av drönare.
Enligt arméchef Jonny Lindfors är målet att undvika investeringar i stora mängder utrustning som riskerar att bli omodern. Med den nya mjukvaran kan drönare patrullera vägar, samla in data, identifiera mål och återvända för laddning utan mänsklig inblandning.
Läs också: Sveriges nya beredskapsbroschyr: Vad du behöver veta om hur man hanterar en potentiell kris
Etiska och humanitära frågor
Systemet, som från början designats för spaning, kan enkelt uppgraderas för att bära sprängladdningar. Denna utveckling väcker oro hos humanitära organisationer som Internationella rödakorskommittén (ICRC).
ICRC har uttryckt farhågor om att autonomi i vapenanvändning kan leda till förlust av mänsklig kontroll och etiska problem, särskilt i konfliktsituationer. Enligt organisationen innebär autonoma system risker för både civila och kombattanter, samt ökad risk för eskalering av konflikter.
Testning under Arctic Strike 25
Den nya teknologin kommer att testas under militärövningen Arctic Strike 25 i mars, där Sverige bjudit in industripartners för att samarbeta.
Med detta steg hoppas Sverige stärka sin försvarsförmåga och bidra till utvecklingen av modern krigsteknik, samtidigt som frågorna om etik och ansvar fortsätter att diskuteras.
Denna artikel är ursprungligen publicerad på .euractiv.com