Sverige har för första gången skickat sex av sina JAS 39 Gripen-stridsflygplan till Malbork, Polen, för att delta i Natos luftövervakningsuppdrag. Detta markerar en historisk händelse då svenska stridsflygplan nu opererar inom en annan allierads luftrum sedan Sverige officiellt blev Nato-medlem i mars 2024.
Sverige och Finland bröt sin långa tradition av neutralitet och anslöt sig till Nato som en direkt följd av Rysslands invasion av Ukraina. Ironiskt nog var en av den ryske presidenten Vladimir Putins motiveringar att begränsa Natos expansion, men hans krigshandlingar ledde till motsatsen.
JAS 39 Gripen – Utvecklat för att möta ryska hot
Både Sverige och Finland har byggt upp sina militära styrkor med en potentiell rysk konflikt i åtanke. JAS 39 Gripen, utvecklat av det svenska företaget Saab AB, är ett tydligt exempel på detta. Flygplanet är specifikt designat för att hantera ryska stridsflyg, särskilt de kraftfulla Sukhoi-flygplanen.
Gripen är anpassat för att kunna operera från vanliga vägar istället för att vara beroende av flygfält, som kan utgöra en strategisk måltavla vid en konflikt. Dessutom kräver Gripen betydligt mindre underhåll än många andra moderna stridsflygplan, inklusive F-16, vilket gör det särskilt användbart för länder nära en aggressiv granne.
Europa förbereder sig för ett möjligt ryskt angrepp
Samtidigt som Sveriges Gripen-flyg deltar i Natos uppdrag, förbereder sig Europa allt mer för potentiell rysk aggression. Många Nato-länder har ökat sina försvarsutgifter, skrivit nya försvarsavtal och genomfört större militära övningar.
Sverige och Polen är två av Ukrainas starkaste allierade och varnar högljutt för risken att Ryssland kan expandera sitt krig till andra delar av Europa. Sverige har redan informerat sina medborgare om hur de kan förbereda sig för en eventuell konflikt, medan dess försvarsminister har betonat att hotet från Ryssland fortfarande är verkligt, även om Moskvas styrkor är bundna i Ukraina.
Sveriges bidrag till Ukraina och Natos framtid
Även om många experter ser Gripen som en optimal lösning för Ukrainas flygvapen, har Sverige ännu inte skickat några flygplan. Istället pågår diskussioner om andra former av stöd, såsom avancerade luftburna sensorplattformar för ledning och kontroll av stridsoperationer.
Sveriges Gripen-plan kommer att vara stationerade i Polen från april, tillsammans med brittiska Eurofighter Typhoons. Nato beskriver detta uppdrag som en del av dess “Enhanced Air Policing”-program, en strategi som först infördes efter att Ryssland annekterade Krim 2014.
Alliansens syfte med denna strategi är att visa sin sammanhållning, sin försvarsvilja och att avskräcka Ryssland från att hota eller attackera dess medlemsländer. Med ett växande fokus på europeisk säkerhet kan flygplan som Gripen och Eurofighter Typhoon spela en ännu större roll i framtidens försvarspolitik.
Denna artikel är ursprungligen publicerad på businessinsider.com
