Under de senaste åren har reproduktionsrättigheter i USA blivit kraftigt inskränkta, och den senaste åtgärden från Trump-administrationen var att frysa federala medel för kontraceptiv service. Detta sker samtidigt som aborträttigheter har rullats tillbaka i många delar av landet. För att förutsäga de potentiella konsekvenserna av dessa politiska förändringar, kan ekonomer och beslutsfattare titta på Sverige, där p-piller introducerades för 60 år sedan, när ett nationellt abortförbud fortfarande var i kraft. Den svenska datan visar att små förändringar i tillgångskostnader för kontraceptiva kan ha stora konsekvenser för tonårsgraviditeter.
Läs också: Ett starkare partnerskap mellan Nigeria och Sverige
Bakgrund: P-piller och Tillgångskostnader
Orala preventivmedel, eller p-piller, blev tillgängliga i Sverige för 60 år sedan. Sedan dess har teknologin utvecklats, men nya metoder för preventivmedel påminner om p-pillren på viktiga sätt, såsom krav på recept från läkare eller kontroll via apotek. Forskning har visat på hur ut-pocket kostnader påverkar val av preventivmedel bland oförsäkrade och låginkomsttagare i USA, samt hur avståndet till kliniker kan påverka fertilitetsutfall.
Trots att tiden mellan p-pillrens introduktion i Sverige och dagens situation i USA skiljer sig åt, finns det paralleller. En nationell abortförbud var på plats i Sverige när p-pillren introducerades, vilket återspeglar de utmaningar många kvinnor i USA står inför idag, särskilt efter den Supreme Court-domen i Dobbs v. Jackson Women’s Health som rullade tillbaka aborträtten.
Sverige: Data om P-pillers Introduktion och Tonårsgraviditeter
Enligt svensk data påverkade tillgången till p-piller starkt antalet tonårsgraviditeter. De områden i Sverige med högre försäljning av p-piller såg omedelbara minskningar i tonårsgraviditeter, medan de med lägre försäljning upplevde ökningar. I områden med hög försäljning var tre färre födslar per tusen tonåringar vanliga, en minskning på nästan 10% av födslarna.
Dessa resultat indikerar att p-piller var avgörande för att minska tonårsgraviditeter. När man ser på 10-15% minskning i födslar för kvinnor mellan 20-24 år, och nästan ingen förändring för äldre åldersgrupper, blir det klart att kontraceptiv tillgång har störst effekt på unga kvinnor.
Effekten av Tillgångskostnader på Fertilitet
Så hur stor är påverkan av tillgångskostnader på fertilitet? Forskning har visat att små förändringar i kostnader kan leda till stora förändringar i fertilitet, särskilt för ungdomar. En 10% minskning i tillgången till p-piller kan leda till en 16-26% ökning i födslar bland tonåringar mellan 16-17 år. Detta tyder på att unga kvinnor som är mest känsliga för tillgångskostnader har större fertilitetsrespons än genomsnittet.
Konsekvenser för USA:s Freeze på Kontraceptiva Medel
När den amerikanska regeringen fryser federala medel för kontraceptiv tillgång, ökar bördan på delstater och andra aktörer för att fylla det tomrum som uppstår. Arbetsgivare och utbildningsinstitutioner kan spela en roll i att tillhandahålla tillgång till preventivmedel och därmed lindra effekterna av frysningen. Sverige har visat att ökat tillgång till kostnader leder till högre fertilitet, och det är tonåringar som bär den största bördan av dessa förändringar.
Slutsats: Lärdomar från Sverige
Den svenska erfarenheten visar att även små förändringar i tillgångskostnader för preventivmedel kan ha stora effekter på tonårsgraviditeter. I USA, där aborträtten har rullats tillbaka, kan de ökade kostnaderna för preventivmedel skapa en dubbel utmaning för unga kvinnor, vilket kan leda till högre födelseantal i en redan pressad befolkning. För att mildra dessa effekter behöver andra aktörer som delstater, arbetsgivare och utbildningsinstitutioner spela en avgörande roll i att ge unga kvinnor tillgång till preventivmedel.
Denna artikel publicerades ursprungligen på: cepr.org