En svensk hamnarbetare har avskedats efter att ha lett en blockad mot israeliska vapenleveranser i svenska hamnar. Blockaden, som initierades av Svenska Hamnarbetarförbundet (SDU) i solidaritet med Palestina under Gaza-kriget, innebär att militär last från och till Israel vägras hanteras. Avskedandet väcker starka reaktioner från fackföreningsrörelsen och människorättsorganisationer, samtidigt som arbetsgivaren hänvisar till säkerhetsskäl utan att presentera bevis.
Blockaden mot israeliska vapenleveranser
Bakgrund och initiativ
I december 2024 röstade Svenska Hamnarbetarförbundet med 68 procent för att blockera militär handel med Israel. Blockaden trädde i kraft den 28 januari 2025 och innebär att hamnarbetare vägrar lasta eller lossa militär utrustning som misstänks ha kopplingar till Israels försvarsmakt. Beslutet togs som en solidaritetshandling med palestinska fackföreningar och i protest mot Israels militära offensiv i Gaza, där FN och internationella domstolar har pekat på allvarliga krigsbrott.
Omfattning av militär handel
Sverige exporterar relativt små mängder vapen till Israel, cirka 4,5 miljoner dollar under 2023. Däremot importerar Sverige militär utrustning från Israel för över 200 miljoner dollar, bland annat från försvarsföretagen Elbit och Rafael, vilka anklagas för att leverera vapen som använts i Gaza-konflikten. Den svenska försvarsmakten är en stor kund till dessa företag, vilket gör blockaden särskilt känslig.
Avskedandet av hamnarbetaren
Omständigheter kring avskedet
Erik Helgeson, vice ordförande i SDU och initiativtagare till blockaden, avskedades av arbetsgivaren DFDS med motiveringen att hans agerande utgör ett hot mot rikets säkerhet. Helgeson och facket förnekar att någon inspektion av last har skett och menar att blockaden är symbolisk och bygger på ett försiktighetsprincip. Polisen och Justitiekanslern har inte funnit skäl att inleda någon brottsutredning mot honom.
Reaktioner från fackföreningen
Martin Berg, ordförande för SDU, kommenterar:
“Vi vill inte bidra till en handelsutbyte som underlättar eller förlänger misstänkta krigsbrott och brott mot mänkliga rättigheter.
Han understryker att blockaden är en principhandling och att man vägrar hantera militär last vid minsta tvekan.
Helgeson misstänker att avskedandet är ett försök från arbetsgivaren att tysta en facklig ledare i en pågående konflikt, där Gaza-frågan används som förevändning. Han har även mottagit dödshot från högerextrema grupper, vilket har skapat oro för hans familjs säkerhet.
Internationella och politiska reaktioner
Solidaritet och liknande aktioner
Hamnarbetare i flera länder, inklusive USA, Marocko, Sydafrika och Italien, har tidigare genomfört liknande blockader mot israeliska vapenleveranser. Svenska hamnarbetare har en lång tradition av solidaritetsaktioner, bland annat mot Chile och Sydafrika på 1970-talet samt mot Israel efter Gaza-flottan 2010.
EU och internationell rätt
Trots att Internationella domstolen (ICJ) i Haag har inlett utredningar om Israels påstådda folkmord och krigsbrott i Gaza, och utfärdat order om vapenvila och humanitärt bistånd, har EU:s utrikesministrar i slutet av 2024 avvisat förslag om att stoppa vapenexport till Israel. En intern EU-rapport pekar på över 45 000 döda civila i Gaza, varav mer än hälften är kvinnor och barn, och varnar för att israeliska tjänstemäns språkbruk kan utgöra hets mot folkmord.
Humanitära konsekvenser i Gaza
Gaza beskrivs av flera NGO:er som världens farligaste plats för barn, med över 11 300 palestinska barn dödade fram till oktober 2024. Blockaden av vapenleveranser ses av många som ett sätt att minska lidandet och sätta press på Israel att följa internationell rätt.
Sammantaget visar fallet med den avskedade svenska hamnarbetaren en konflikt där fackföreningskamp, internationell rätt och geopolitik möts. Blockaden av israeliska vapenleveranser i svenska hamnar är en kontroversiell men principfast handling som väcker debatt om Sveriges roll i den globala vapenhandeln och solidariteten med Palestina. Avskedandet av Erik Helgeson har blivit en symbolfråga för facklig kamp mot krigsbrott och för mänskliga rättigheter.
