Sverige står inför en skärpt lagstiftning där regeringen vill möjliggöra återkallelse av medborgarskap för personer med dubbelt medborgarskap som är involverade i grov gängkriminalitet eller som fått svenskt medborgarskap genom bedrägeri. Förslaget kommer i kölvattnet av en kraftig ökning av våld och organiserad brottslighet kopplad till gäng, där många ledare har utländsk bakgrund och opererar från utlandet. Den nya lagen kräver en grundlagsändring och kan träda i kraft tidigast 2026.
Bakgrund: Sveriges ökade problem med gängvåld
Explosion av gängrelaterade skjutningar och brott
Under 2022 nådde antalet dödliga skjutningar i Sverige rekordnivåer med 62 fall, vilket är det högsta per capita i Europa. Trots en nedgång med 35 procent i skjutvåldet under 2024, då 40 personer dödades, är problemen fortfarande omfattande. Totalt uppskattas cirka 62 000 personer vara involverade i kriminella nätverk i landet, varav omkring 600, främst dubbelnationala, styr verksamheten från utlandet.
Gängens struktur och verksamhet
Svenska gäng är ofta löst organiserade nätverk med kopplingar till utländska kriminella grupper, särskilt från Balkan och Mellanöstern. De är verksamma i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö och sysslar med narkotikahandel, människosmuggling, vapenhandel och bedrägerier. Under januari 2025 inträffade över 30 bombningar i Stockholm, vilket illustrerar våldets allvar.
Regeringens förslag: Återkallelse av medborgarskap för dubbelnationala gängmedlemmar
Ny lag kräver grundlagsändring
Den svenska regeringen, i samarbete med det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, vill ändra grundlagen för att kunna återkalla medborgarskap från dubbelnationala som begått grova brott eller fått medborgarskap genom bedrägeri. Nuvarande lagstiftning tillåter inte detta.
Villkor för återkallelse
- Endast gäller personer med dubbelt medborgarskap.
- Riktar sig mot de som fått medborgarskap genom falska uppgifter eller begått brott som spioneri, landsförräderi och allvarlig organiserad brottslighet.
- Gäller inte svenska medborgare utan annat medborgarskap.
- Förslaget kräver två omröstningar i riksdagen, med ett allmänt val emellan, vilket innebär att lagen tidigast kan träda i kraft i juni 2026.
Oenighet om omfattning
En tvärpolitisk utredning rekommenderade att begränsa lagen till bedrägerifall och brott mot staten, men regeringen och Sverigedemokraterna vill gå längre och även inkludera dubbelnationala gängmedlemmar. Kritiker menar att detta är rättsligt osäkert och kan skapa rättssäkerhetsproblem.
Reaktioner från politiker och samhälle
Regeringens ståndpunkt
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har kallat förslaget “bra men otillräckligt” eftersom det inte omfattar gängledare som styr brottslighet från utlandet. Han betonar vikten av kraftfulla åtgärder mot organiserad brottslighet och menar att lagen är ett steg i rätt riktning.
Oppositionens kritik
Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Rud Stenlöf har hårt kritiserat förslaget och kallat det “frivolit, juridiskt osäkert och slarvigt”. Flera vänsterpartier och liberala krafter varnar för att lagändringen kan försvåra integration och försvaga rättssäkerheten.
Civilsamhällets oro
Flera organisationer inom civilsamhället varnar för att återkallelse av medborgarskap kan leda till ökad misstro mot myndigheter och försvåra arbetet med att få utsatta grupper att samarbeta med polisen.
Internationella och nordiska perspektiv
Grannländer reagerar på svensk gängvåld
Den ökade gängkriminaliteten i Sverige har fått konsekvenser i grannländerna. Den danska statsministern Mette Frederiksen har kallat situationen “helt oacceptabel” och infört gränskontroller mot Sverige för att stoppa brottslingar från att ta sig in i Danmark. Även Norge rapporterar om svensk gängaktivitet i samtliga polisregioner, och ett nordiskt poliscenter etableras i Stockholm för att samordna insatser.
Andra relaterade reformer och åtgärder
Skärpta medborgarskapskrav
Utöver återkallelse av medborgarskap föreslår regeringen att kravet på bosättningstid för att få svenskt medborgarskap höjs från fem till åtta år för att minska risken för att kriminella utnyttjar systemet.
Övriga rättsliga reformer
En parlamentarisk kommitté har också föreslagit att abortlagstiftningen ska skyddas i grundlagen, vilket är en separat men samtidigt viktig del av regeringens rättspolitiska agenda.
En kontroversiell väg framåt i kampen mot gängkriminalitet
Sveriges förslag att återkalla medborgarskap från dubbelnationala gängmedlemmar markerar en tydlig hårdare linje i kampen mot organiserad brottslighet. Med en rekordhög nivå av våld och gängrelaterade brottslighet, särskilt i storstäder, vill regeringen använda lagstiftning för att kunna agera kraftfullare mot personer som anses hota rikets säkerhet. Samtidigt väcker förslaget stark kritik från oppositionen och civilsamhället om rättssäkerhet och integrationsrisker. Den politiska processen kommer att bli lång och komplicerad, och debatten om balansen mellan säkerhet och rättigheter väntas fortsätta under kommande år.
