En ny rapport från Gentekniknämnden avslöjar att svenska folket i stor utsträckning är positiva till genredigerade grödor, särskilt när det gäller tydliga samhällsnyttor som sjukdomsresistens och minskad miljöpåverkan. Däremot är acceptansen betydligt lägre för genredigering av djur, där etiska betänkligheter och idealet om “naturlighet” spelar en större roll.
Hög acceptans för genredigerade grödor
Majoriteten stödjer genredigering för samhällsnytta
Rapporten visar att 77 procent av de tillfrågade svenskarna anser att det är rätt att genredigera grödor för åtminstone ett av de föreslagna syftena. Endast 11 procent tycker att det alltid är fel att använda tekniken på växter. Stödet är särskilt starkt när det gäller att ta fram sjukdomsresistenta grödor, där 71 procent är positiva till exempelvis bladmögelresistenta potatisar.
Kunskap avgör attityder
Undersökningen visar tydligt att kunskap om genteknik är avgörande för attityderna. De som är mer insatta i tekniken är också mer positiva till dess användning. Ungefär hälften av svenskarna har hört talas om genredigering, men endast 10 procent uppger att de är mycket eller ganska bekanta med tekniken. Efter att ha deltagit i undersökningen blev nästan var fjärde person mer positiv till genredigerade grödor.
Delad syn på reglering av grödor
Många vill se lättnader inom EU
När det gäller lagstiftning anser cirka 50 procent av svenskarna att det vore rätt att lätta på regleringen för genredigerade grödor inom EU. Strax under en tredjedel motsätter sig detta. Sverige har tidigare drivit frågan i EU om att vissa genredigeringstekniker inte ska klassas som GMO, vilket speglas i den relativt öppna svenska opinionen.
Skepsis mot genredigerade djur
Etiska frågor och naturlighet i fokus
Svenskarnas inställning till genredigerade djur är betydligt mer återhållsam. Bara drygt en tredjedel stödjer en lättnad av lagstiftningen för djur, medan nästan hälften är emot. Acceptansen ökar om syftet är att förbättra djurens välfärd, men sjunker för andra användningsområden. Många uttrycker oro för etiska aspekter och att tekniken strider mot idealet om vad som är “naturligt”.
Skillnad mellan tekniker
Att förändra djurets eget DNA är något mer accepterat än att tillföra gener från andra arter. Men oavsett teknik är motståndet större jämfört med grödor, särskilt bland dem som har låg kunskap om genteknik.
Demografiska skillnader präglar åsikterna
Yngre och män mer positiva
Yngre personer, särskilt under 35 år, är både mer bekanta med och mer positiva till genredigering än äldre grupper. Bland unga är hela 70 procent bekanta med tekniken. Män är generellt mer positiva än kvinnor till både genredigerade grödor och djur.
Kunskapsbrist föder skepticism
De som är mest negativa till genredigering har ofta låg kunskap om tekniken. Rapporten understryker att ökad kunskap leder till mer nyanserade och positiva attityder, vilket gör informationsinsatser centrala inför framtida beslut.
Syftet avgör acceptansen
Tydlig samhällsnytta viktigast
Svenskar är mest positiva till genredigering när syftet är tydligt och gynnar samhället eller miljön, till exempel genom att minska användningen av bekämpningsmedel eller skapa nyttigare livsmedel. När det gäller djur är det främst förbättrad djurvälfärd som motiverar stöd.
Sammanfattning av nyckeltal
| Fråga/område | Grödor (stöd) | Djur (stöd) | Grödor (emot) | Djur (emot) |
|---|---|---|---|---|
| Generellt stöd för genredigering | 77% | ~33% | 11% | ~50% |
| Stöd för specifikt syfte (t.ex. resistens) | 71% | N/A | 21% | N/A |
| Känner till genredigering | 50% | 50% | N/A | N/A |
| Vill lätta reglering | 50% | ~33% | ~33% | ~50% |
| Mer positiva efter undersökning | ~25% | Färre | N/A | N/A |
Gentekniknämndens kommentar
Gentekniknämnden betonar att förståelsen för allmänhetens inställning är avgörande när framtida lagstiftning och användning av genteknik ska utformas. “Utvecklingen av CRISPR/Cas9 har haft en enorm inverkan på biosciences… men den väcker också frågor om etik och hur lagstiftningen ska utformas”, säger nämnden i samband med rapporten.
Kunskap nyckeln till framtidens genteknik
Den svenska opinionen är generellt positiv till genredigering av grödor, särskilt när nyttan är tydlig och etiska frågor kan besvaras. För djur är opinionen mer splittrad, där oro för etik och naturlighet väger tungt. Rapporten visar att ökad kunskap leder till större acceptans, vilket pekar på behovet av fortsatt dialog och information när Sverige och EU nu diskuterar framtida regler för genredigerade organismer.
