Europa står inför en snabb remilitarisering som kan komma att ske på bekostnad av jämställdheten mellan kvinnor och män. Sveriges skifte från feministisk utrikespolitik och humanitärt bistånd till en stark militär satsning illustrerar denna oro. Samtidigt som EU lanserar ambitiösa strategier för att främja kvinnors rättigheter, riskerar ökade försvarsutgifter att tränga undan viktiga jämställdhetsinsatser.
Europas remilitarisering och dess påverkan på jämställdheten
Europeiska länder, med Sverige som ett tydligt exempel, prioriterar nu militär upprustning i ett säkerhetspolitiskt skifte. Sverige, som tidigare profilerat sig som en feministisk och humanitär stormakt, har minskat sitt bistånd med 300 miljoner dollar och övergett målet att avsätta 1 procent av BNP till bistånd. Denna omprioritering speglar en bredare europeisk trend där försvarsutgifter ökar på bekostnad av sociala program, inklusive de som främjar jämställdhet.
Militarisering tenderar att befästa traditionella könsroller där män ses som beskyddare och kvinnor som skyddsobjekt, vilket kan förstärka patriarkala strukturer och motverka jämställdhetsarbetet. Feministiska rörelser varnar för att denna utveckling kan stärka politiska krafter som motsätter sig jämställdhet och andra progressiva agendor.
EU:s insatser för jämställdhet trots utmaningar
Trots dessa utmaningar har EU under 2025 tagit viktiga steg för att stärka kvinnors rättigheter. Den 7 mars 2025 publicerade Europeiska kommissionen en ny Roadmap for Women’s Rights som bekräftar unionens engagemang för jämställdhet och sätter ramarna för en ny jämställdhetsstrategi från 2026.
Åtta principer för ett jämställt samhälle
Roadmapen innehåller åtta grundläggande principer, bland annat:
- Rätt till skydd mot könsbaserat våld, både online och offline
- Rätt till högsta möjliga hälsostandarder, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa
- Lika lön för lika arbete och ekonomisk egenmakt
- Balans mellan arbete och privatliv samt lika möjligheter på arbetsmarknaden
- Tillgång till inkluderande utbildning och tryggt deltagande i samhällslivet
- Institutionella mekanismer för att stödja kvinnors rättigheter med ett intersektionellt perspektiv
Dessa åtgärder syftar till att motverka de systematiska ojämlikheter och våld mot kvinnor som fortfarande är utbredda i Europa. Enligt en EU-undersökning från 2024 har en av tre kvinnor utsatts för fysiskt eller sexuellt våld under vuxenlivet, och en av fem för våld i hemmet.
Ekonomiska kostnader och behov av fortsatt fokus
Våld mot kvinnor beräknas kosta EU cirka 289 miljarder euro årligen, vilket understryker vikten av att fortsätta investera i jämställdhetsarbete5. Samtidigt pekar experter på risken att ökade militärutgifter kan tränga undan finansiering för dessa program och därmed bromsa eller reversera framstegen.
Sveriges roll som förebild och varningssignal
Sverige har länge varit en föregångare inom feministisk utrikespolitik och bistånd, men regeringens förändrade prioriteringar illustrerar den konflikt som uppstår när säkerhetspolitik och jämställdhet ställs mot varandra. Landets starka försvarsindustri gör det till en central aktör i Europas upprustning, vilket kan påverka hur andra europeiska länder balanserar sina värderingar och militär kapacitet.
Feministiska organisationer och experter påpekar att militarisering ofta är kopplad till patriarkala maktstrukturer och att den globala vapenhandeln domineras av manliga ledare inom både näringsliv och stat1. Detta förstärker risken att jämställdhetsfrågor marginaliseras i säkerhetspolitiken.
Civil samhälles reaktioner och framtidsutsikter
Flera civilsamhällesorganisationer välkomnar EU:s roadmap men efterlyser tydligare erkännande av sexuella och reproduktiva rättigheter samt större fokus på intersektionell diskriminering, särskilt för utsatta grupper som funktionshindrade kvinnor och mödrar.
Organisationer som COFACE betonar vikten av att fortsätta utveckla ambitiösa jämställdhetsstrategier efter 2025, med särskilt fokus på att minska könsskillnader i omsorg och familjeliv5.
Slutsats
Europas snabba remilitarisering riskerar att äventyra hårt vunna framsteg inom jämställdhet. Sveriges exempel visar hur militär upprustning kan leda till att jämställdhetsfrågor hamnar i skymundan och att patriarkala strukturer befästs. Samtidigt arbetar EU målmedvetet för att stärka kvinnors rättigheter genom nya strategier och lagstiftning.
Balansen mellan säkerhet och jämställdhet kommer att vara avgörande för Europas framtida värdegrund och politiska identitet. Hur unionen och dess medlemsländer hanterar denna utmaning kommer att påverka inte bara säkerheten utan också kvinnors liv och rättigheter i hela regionen.