Ett hemligt avtal mellan Sverige och Somalia, där 100 miljoner kronor i svenskt bistånd styrts om till projekt nära Somalias premiärminister i utbyte mot att Somalia tar tillbaka tvångsutvisade medborgare från Sverige, har utlöst en diplomatisk konflikt och skarpa reaktioner. Kritiken riktas mot korruptionsrisker och oklara betalningsrutiner som ledde till att Somalias regering utvisade Sveriges biståndschef i landet. Konflikten belyser hur migration och biståndspolitik kopplas samman under kontroversiella former.
Biståndsavtal och kopplingar till migration
Hemligt avtal styr om 100 miljoner kronor
I december 2023 slöt Sverige en överenskommelse med Somalias regering som innebär att svenskt bistånd på 100 miljoner kronor omdirigerades till projekt kopplade till premiärministerns kansli. Stödet kanaliserades via FN-organet UNDP och Världsbanken i två betalningstranscher på 40 miljoner kronor 2024 och 60 miljoner sommaren 2025.
Tvångsutvisningar intensifieras
Samtidigt som avtalet trädde i kraft ökade tvångsutvisningarna av somaliska medborgare från Sverige. Under 2024 tvångsutvisades minst 28 personer, enligt uppgifter från svenska myndigheter.
Korruptionsrisk och intern kritik
Oro för missbruk av biståndsmedel
Somalia rankas som ett av världens mest korrupta länder, vilket väcker allvarliga farhågor om att biståndspengarna inte används till avsedda projekt utan kan hamna i fel händer. Wilo Abdulle Osman, expert på återvändandefrågor i Somalia, varnar för att risken för korruption är uppenbar när pengarna styrs om till premiärministerns närmaste krets.
Sida och regeringens ansvar
Inom Sida och den svenska regeringen har kritiska röster höjts kring upplägget, där intern press ska ha spelat roll för att avtalet genomfördes trots farhågor om projektets otydliga mål och indikatorer. Biståndsminister Benjamin Dousa har bekräftat att det finns en koppling mellan bistånd och migration för att höja takten i återvändande, medan Sida och svenska ambassader ansvarar för den praktiska hanteringen och kontrollen av biståndsledet.
Konflikten som eskalerade till utvisning
Biståndschef utvisad från Somalia
Konflikten mellan myndigheterna i Sverige och Somalia förvärrades när Somalias regering i mars 2025 valde att utvisa Sveriges biståndschef i landet. Beslutet motiverades med misstankar om smutskastning och bristande förtroende i samarbetet. Beslutet ledde till en diplomatisk tvist och belyste spänningarna kring den kontroversiella överenskommelsen.
Brist på transparens och dialog
Somalias premiärminister har inte offentligt kommenterat avtalet, och svenska myndigheter har avböjt direktintervjuer i frågan, vilket har bidragit till spekulationer om avtalet och dess effekter på biståndets legitimitet och effektivitet.
Reaktioner och politisk debatt i Sverige
Kritik från experter och oppositionspolitiker
Mats Hårsmar, expert inom biståndsstudier, har uttryckt tveksamhet till projektet och menar att oklara målsättningar borde ha förhindrat finansiering. Anna Lasses, utrikespolitisk talesperson för Centerpartiet, har kallat avtalet för “mycket allvarligt” och en “rysare”, då bistånd ska gå till utbildning, demokrati och matförsörjning – inte användas som en bricka i migrationspolitiken.
Sveriges breda biståndsengagemang i Somalia
Historik och omfattning
Sverige har länge varit en aktiv biståndsgivare till Somalia med betydande medel avsatta för humanitärt stöd och utveckling. Under 2024 uppgick Sveriges humanitära bidrag till Somalia till över 200 miljoner kronor, och utvecklingssamarbetet låg på nästan 500 miljoner kronor, med fokus på statsbyggande, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling.
Utmaningar för biståndets effekt
Trots de stora satsningarna försvåras insatserna av Somalia ständiga problem såsom konflikter, naturkatastrofer och omfattande korruption. Sveriges regering framhåller vikten av Somalias reformarbete för att biståndet ska få önskad effekt och har förlängt strategin för utvecklingssamarbete till mitten av 2025.
Det hemliga biståndsavtalet mellan Sverige och Somalia illustrerar den komplexa och ibland kontroversiella kopplingen mellan biståndspolitik och migrationspolitik. De ekonomiska och diplomatiska spänningarna som uppstått visar på svårigheterna att förena humanitär hjälp med politiska mål om återvändande och gränskontroll. Den fortsatta debatten kommer att påverka Sveriges roll som biståndsgivare och hur migrationsfrågor integreras i internationella samarbeten framöver.
