ATG:s vd Hasse Lord Skarplöth föreslår höjd spelskatt på licensierade onlinespel för att stärka konsumentskyddet, medan Branschföreningen för Onlinespel (BOS) varnar för att det driver spelare till olicensierade sajter. Konflikten exploderar mitt i en debatt om kanalisering, där siffror visar 74-85 procent licensierat spel under Q3 2025, långt under målet på 90 procent. Höjningen från 18 till 22 procent tidigare i år har redan ökat ATG:s skattekostnad med 105 MSEK i H1 2025.
ATG:s förslag och brittisk modell
ATG pekar på Storbritanniens höstbudget som modell: remote gaming duty höjs från 21 till 40 procent från april 2026, och remote general betting duty från 15 till 25 procent från april 2027. Hästspel undantas där, precis som Skarplöth vill i Sverige – högre skatt på nätcasinon och betting, men skydd för trav och galopp.
Skarplöth argumenterar att detta säkrar intäkter till hästsporten och minskar svart marknad. ATG:s analys visar offshore-trafik fortfarande växande 2025, trots kanalisering på 74-85 procent Q3. Regeringens tidigare höjning till 22 procent från juli 2024 motiverades med stabil marknad och ökad kanalisering post-2019.
Kritik från BOS: “Självskadebeteende”
BOS-generalsekreterare Gustaf Hoffstedt sågar förslaget som “självskada” i en av Europas största svarta marknader. Högre skatt gör licensierade bolag mindre konkurrenskraftiga mot olicensierade sajter med bättre odds och bonusar. Spelinspektionens 2024-siffra: 85 procent kanalisering, under 90-procentsmålet från omregleringen 2019.
Hoffstedt vänder på steken: hästspel har 98-99 procent kanalisering – logiskt att höja skatt där istället. BOS kritiserar också ATG och Svenska Spels bonusförbudsföreslag, som gynnar monopolaktörer och driver trafik offshore.
Spelproblem och statistik i fokus
BOS hänvisar till PGSI-data: 1,3 procent av svenskar med spelproblem (PGSI 3+) Q4 2024, ner från 2,2 procent vid marknadens öppning 2019. Trots fler spel ökar inte skadorna, vilket ifrågasätter behovet av hårdare skatt på onlinespel.
ATG betalar redan mer skatt: höjningen till 22 procent ökar deras årliga kostnad med hundratals miljoner, minskande överskott till trav- och galoppsport. De fem största licenshavarna stod för 67 procent av omsättningen 2021, med ATG på 23 procent av skatteintäkterna.
Branschupprop mot ATG
13 spelbolagschefer har i upprop uppmanat regeringen att avvisa ATG:s idé. De varnar för sämre spelarskydd och växande offshore-marknad. Debatten förs i SvD Debatt, där BOS utmanar ATG och Svenska Spel.
Regeringsreformer och lagändringar
Regeringen föreslår kriminalisering av “passiv acceptans” – olicensierade operatörer som tar emot svenskar straffas, ikraft 2027. ATG stödjer detta för bättre kanalisering. Tidigare promemoria höjde skatt till 22 procent den 1 juli 2024.
Skatteverket bekräftar: 22 procent på behållningen sedan 2024. BOS ser ingen anledning till ytterligare höjningar innan 90-procentsmålet nås. Hästnäringen oroas av minskade ATG-intäkter.
Marknadsdominans och bonuskonflikt
BOS anklagar ATG/Svenska Spel för att skydda positioner: de vill bonusförbud medan offshore-sajter erbjuder dem fritt. Detta splittrar branschen inför 2026-debatter om skatt och reglering.
Konsekvenser för spelmarknaden
Högre skatt riskerar lägre kanalisering, mer svart marknad och sämre skydd. ATG ser britternas modell som lösning för hästsportens framtid. Med 85 procent kanalisering 2024 och offshore-ökning 2025 blir valet akut.
Regeringen balanserar intäkter mot skydd: spelskatten genererar miljarder, men målet är 90 procent licensierat spel. Debatten lär fortsätta in i 2026, med BOS och ATG i låst position. Följ utvecklingen för uppdateringar om skatteförslag och kanaliseringssiffror.
Nyckelcitat:
