Danmark och Sverige har nyligen tecknat nya kontrakt för fler IRIS-T-luftförsvarsystem, vilket markerar en betydande upprustning av Nordens luftskydd. Besluten kommer mitt i en tid av ökade geopolitiska spänningar i Östersjöregionen och bygger på tidigare åtaganden inom ramen för det europeiska initiativet European Sky Shield Initiative (ESSI). Danmark har slutit avtal både i juli och december 2025 för ytterligare IRIS-T SLM-enheter, medan Sverige den 9 december 2025 godkände en tilläggsbeställning av IRIS-T SLS-system. Dessa steg syftar till att skapa ett lagerat försvar mot moderna hot, med leveranser som startar senast 2026.
Bakgrund till beställningarna
Danmark blev det åttonde landet att ansluta sig till ESSI genom ett initialt kontrakt i juli 2025 för minst en IRIS-T SLM-brandeenhet, med ett värde som inte offentliggjorts. I december följde ett nytt avtal för permanenta enheter, som kompletteras med system som NASAMS, VL MICA och SAMP/T för ett mångsidigt skydd. Syftet är en tillfällig lösning följt av långsiktig kapacitet, driven av behovet av snabbt operativt luftförsvar.
Sverige har å sin sida byggt ut sitt engagemang stegvis. Redan i juni 2025 tecknades ett stort kontrakt för sju IRIS-T SLM-brandeenheter, bestående av 49 fordon, till ett värde av cirka 810 miljoner euro (9 miljarder SEK). Leveranserna är planerade för perioden 2028–2030. Den senaste tilläggsbeställningen den 9 december gäller fyra IRIS-T SLS-plutoner för 3,5 miljarder SEK, vilket tar Sveriges totala investering i IRIS-T över 1,1 miljarder euro. Detta understryker en prioritering av kostnadseffektiva kort- och medelräckviddssystem.
IRIS-T-familjen, utvecklad av det tyskledda konsortiet med Sverige som 18-procentig delägare sedan 1990-talet, används redan i 21 länder. Missilerna integreras även på svenska Gripen-jaktplan, vilket ger synergieffekter. Diehl Defence, huvudleverantören, rapporterar rekordefterfrågan, delvis inspirerad av systemets bevisade effektivitet i Ukraina.
Jämförelse med nordiska grannar
Nordens luftförsvarsstrategier skiljer sig åt. Sverige satsar tungt på IRIS-T för sin flexibilitet och prisvärdhet, medan Danmark väljer en bredare mix av system. Norge håller sig till NASAMS, och Finland valde 2022 Israels David’s Sling för 316 miljoner euro istället för IRIS-T. Dessa val reflekterar nationella prioriteringar i en region där Rysslands aggressioner i Östersjön påverkar alla.
Strategisk betydelse och ESSI-sammanhang
De nya beställningarna är del av ESSI, ett tyskt initiativ för europeiskt luftskydd mot ballistiska och kryssningsmissiler. Danmark och Sveriges åtaganden stärker initiativets trovärdighet. Jämförbart med Tysklands 950 miljoner euro-kontrakt för sex SLM-enheter (leverans 2024–2027), Estlands och Lettlands gemensamma miljardsatsning för tre enheter samt andra europeiska avtal i miljardklassen. Sammantaget har ESSI mobiliserat miljarder euro för interoperabla system.
IRIS-T SLM beskrivs som Europas snabbast växande luftförsvarslösning, trots begränsningar i höjd och räckvidd jämfört med konkurrenter som Patriot. Dess mobilitet och precision gör det idealiskt för nordiska förhållanden med karga terränger och långa kuster. Sveriges investeringar på över 20 miljarder SEK i luftförsvar på bara sex månader signalerar en totalomläggning av säkerhetspolitiken.
Reaktioner och officiella uttalanden
Diehl Defence kallar 2025 för ett “bannerår” med Sveriges order som kronan på verket, driven av “het efterfrågan” på IRIS-T SLS. Företaget betonar systemets realtidsbevis i Ukraina, där det hanterat drönare och missiler effektivt. Inga direkta citat från danska eller svenska försvarsministerier har offentliggjorts, men rapporter framhåller beställningarna som svar på norra Europas hotbild, inklusive rysk ubåtsaktivitet och missilhot.
Analytiker noterar att IRIS-T:s tillväxt speglar en bredare trend mot europeisk autonomi i försvarsteknik. “Det här är Europas svar på globala utmaningar”, kommenterar branschobservatörer, som pekar på Ukrainakrigets läxor om snabbt deployerbart försvar. Kritiker varnar dock för att SLM:s räckvidd (ca 40 km) kräver komplementära system för full täckning.
Tekniska specifikationer och kapaciteter
IRIS-T SLM (Surface-Launched Medium Range) erbjuder 360-graders täckning med vertikala lanseringar från containrar, perfekt för mobila enheter. SLS-varianten fokuserar på kort räckvidd (upp till 12 km) mot drönare och helikoptrar. Båda använder IRIS-T-missiler med infraröd målsökare, kända för sin manövrerbarhet. Danmarks enheter integreras med befintliga NASAMS för lagerat skydd, medan Sveriges SLS-plutoner förstärker SLM-nätverket.
Danmarks julikontrakt säkerställer leverans senast 2026, en snabbhet som understryker brådskan. Sveriges långsiktiga plan till 2030 ger tid för träning och integration på Gripensystemet. Totalt sett representerar detta en nordisk enad front mot asymmetriska hot.
Framtida implikationer för Norden
Dessa beställningar accelererar Nordens militära samverkan inom NATO och EU. Med Rysslands kaliningradbaserade missiler i sikte blir IRIS-T en nyckelspelare i Östersjöskyddet. Experter förutspår fler ESSI-anslutningar, då 21 länders användning av IRIS-T-missiler skapar standardisering. För Sverige, med sin långa historia i konsortiet, befäster det en ledarroll i europeiskt försvar.
Samtidigt utmanas Norden av budgetbalansering. Sveriges 20 miljarder SEK-satsning är rekordstor, men kräver politiska prioriteringar. Danmark balanserar med mångsidiga system för att undvika beroende av en leverantör. Sammantaget markerar detta ett skifte från kalla krigets arv mot hybridhotens era.
I en tid av osäkerhet stärker Danmark och Sveriges IRIS-T-beställningar regionens resilience. Framtida utvecklingar, som uppgraderingar och joint exercises, kommer att testa systemens effektivitet. Detta är inte bara en upphandling – det är ett strategiskt svar på en förändrad värld.

