Israel och Hamas har ingått en vapenvila i Gaza som en del av den första fasen i USA:s president Donald Trumps omfattande fredsplan, med frigivning av gisslan och delvis israeliskt tillbakadragande. Avtalet, som trädde i kraft den 10 oktober 2025, övervakas av ett gemensamt kontrollcentrum ledd av USA. FN:s säkerhetsråd har stött planen genom resolution 2803.
Den 10 oktober 2025 godkände Israels regering ett avtal med Hamas som inledde en vapenvila i Gaza, efter förhandlingar meddelade av USA, Qatar och Egypten. Avtalet bygger på Trumps 20-punktsplan från sent september 2025 och innebär frigivning av alla israeliska gisslan inom 72 timmar efter israeliskt tillbakadragande till så kallade gula linjer. Syftet är att stoppa striderna och öppna för humanitär hjälp samt säkerhetsövervakning.
Ny vapenvila inleds efter intensiva förhandlingar
Den första fasen av fredsplanen, som Israel och Hamas enades om den 8 oktober 2025, etablerade vapenvilan i Gaza och krävde att Hamas frigav kvarvarande gisslan i utbyte mot palestinska fångar, delvis tillbakadragande av israeliska försvarsstyrkor och ökad humanitär hjälp till området. Israels styrkor slutförde tillbakadragandet till de överenskomna linjerna klockan 12 lokal tid den 10 oktober, varvid vapenvilan formellt trädde i kraft. USA inledde samtidigt upprättandet av ett gemensamt kontrollcentrum under ledning av Brad Cooper, chef för USA:s centrala kommando, för att övervaka eldupphörandet.
Som rapporterats av Wikipedia baserat på verifierade källor, gav Donald Trump Hamas en deadline den 3 oktober 2025 för att acceptera planen, varefter Hamas meddelade att de skulle frigiva alla israeliska gisslan, både levande och döda, och visade vilja att förhandla om förslaget trots oenighet om nedrustning. Israels kabinett godkände avtalet tidigt den 10 oktober 2025.
Spänningar kring nästa fas och säkerhetsgarantier
Den andra fasen av den omfattande planen för att avsluta Gazakonflikten kräver att Hamas avrustar sina vapen, att israeliska styrkor ytterligare drar sig tillbaka och överlämnar säkerhetsansvaret till en internationell stabiliseringsstyrka, samt upprättandet av en tillfällig teknokratisk regering i Gaza med palestinska och internationella experter under översyn av en styrelse för fred ledd av Trump. Denna styrelse ska så småningom överlämna kontrollen till en reformerad Palestinska myndigheten, vilket kan öppna för palestinsk självbestämmande och statsbildning.
Israel vägrar fullständigt tillbakadragande
Försvarministern Israel Katz upprepade den 26 december 2025 att Israel aldrig kommer att dra sig tillbaka helt från Gazaremsan och antydde planer på att etablera utposter, enligt Times of Israel. Katz betonade att det kommer att finnas ett betydande säkerhetsområde inne i remsan även efter övergång till andra fasen om Hamas avrustar, för att skydda israeliska samhällen som drabbades av massakern den 7 oktober 2023. Detta står i kontrast till Trumps plan, som anger att Israel inte ska ockupera eller annektera Gaza och att styrkorna ska dra sig tillbaka helt förutom en säkerhetspärr tills området är säkert från terrorhot. USA trycker på för att andra fasen ska inledas snart, och Katz varnade för att Iran skulle smuggla in vapen via Philadelphi-korridoren om Israel släpper kontrollen.
Enligt Security Council Report, antog FN:s säkerhetsråd resolution 2803 den 17 november 2025 med 13 röster för och två nedlagda (Kina och Ryssland), där resolutionen stöder den omfattande planen, välkomnar styrelsen för fred och auktoriserar upprättandet av den internationella stabiliseringsstyrkan. Rådsmedlemmar väntas under möten betona vikten av att gå vidare till andra fasen i enlighet med internationell rätt.
Historisk bakgrund med tidigare misslyckade vapenvilor
Tidigare vapenvilor har kollapsat, som den som inleddes den 19 januari 2025 efter medling av USA, Qatar och Egypten, med frigivning av 33 israeliska gisslan mot cirka 1 900 palestinska fångar i första fasen. Den kollapsade den 18 mars 2025 när Israel genomförde ett överraskningsanfall efter att Hamas vägrat förlänga första fasen. Båda sidor skyllde på varandra, med USA och Israel som anklagade Hamas för att inte frigiva fler gisslan. Denna bakgrund understryker de pågående utmaningarna i förhandlingarna kring Trumps nuvarande plan.
Franska utrikesdepartementet rapporterade om slutförandet av första fasen i vapenavtalet den 9 oktober 2025 samt frigivning av gisslan den 13 oktober 2025, vilket bekräftar tidiga framsteg i den aktuella processen. Senaste utvecklingen inkluderar en terroristattack i norra Israel den 26 december 2025, vilket illustrerar fortsatt instabilitet i regionen.
Framtida steg och potentiella utmaningar
USA-ledda insatser fokuserar på att konsolidera vapenvilan genom att avancera till andra fasen, inklusive Hamas nedrustning och överlämnande av säkerhet till den internationella stabiliseringsstyrkan. Security Council Report noterar att flera aktörer betonar behovet av att genomföra planen i linje med internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, med en snabb överlämning till en reformerad Palestinska myndigheten för att möjliggöra en tvåstatslösning. Om Hamas inte avrustar själv, hotar Israel att göra det, enligt Katz uttalanden.
Den 20 december 2025 hölls ett FN-säkerhetsrådsmöte om Mellanöstern och den palestinska frågan, där UN:s specialkoordinator för processen, Alakbarov, beskrev framsteg med Trumps plan. Möten fokuserade på att upprätthålla vapenvilan och gå vidare till nästa steg.
Sammanfattningsvis har den aktuella vapenvilan i Gaza, baserad på Trumps fredsplan, lett till israeliskt tillbakadragande och frigivning av gisslan, med FN-stöd genom resolution 2803. Förhandlingar om nedrustning och säkerhetsövergång pågår, medan Israel insisterar på kvarvarande säkerhetskontroll och tidigare vapenvilor minner om risken för kollaps.
