Uganda har under 2025 stått i centrum för flera allvarliga hälsoutmaningar, bland annat ett utbrott av ebola och en globalt hög incidens av Mpox-fall. För att stärka landets förmåga att hantera framtida kriser och samtidigt motverka spridningen av desinformation har UNICEF i samarbete med WHO, lokala hälsoorganisationer och svenska Health Journalists Network Uganda (HEJNU) satsat på att utbilda ugandiska journalister i hälsokrishantering och riskkommunikation.
Denna satsning syftar till att göra journalisterna till effektiva budbärare av korrekt, tydlig och relevant information i tider av snabbt förändrade hälsohot. Genom att rusta medierna med kunskap och verktyg blir de en central del av beredskapen som skyddar både medborgare och samhällen från att drabbas hårt vid framtida epidemier.
Bakgrund: Allvarliga hälsoutbrott och utmaningar i Uganda
I början av 2025 rapporterade Ugandas hälsomyndigheter ett utbrott av ebola som berörde flera stora städer, däribland Kampala, Wakiso, Mbale och Jinja. Tack vare ett välorganiserat samarbete mellan lokala myndigheter och internationella aktörer hade alla patienter som vårdats i ebolaenheten överlevt, samtidigt som smittspårning och sekundära fall framgångsrikt kontrollerades. Dessa insatser gjorde att utbrottet kunde avklaras redan i slutet av april samma år.
Parallellt med detta stod Uganda för världens högsta veckovisa antal nya Mpox-fall under april månad, med cirka 280 rapporterade nya patienter per vecka. Detta krävde omedelbara informationsinsatser för att bromsa smittspridningen och skapa medvetenhet i befolkningen. För att möta detta tryck har särskilda initiativ fokuserat på att stärka media i deras roll att nå ut till breda målgrupper med faktabaserad och lösningsorienterad rapportering.
Utbildning och kapacitetsbyggnad för journalister
Under 2025 har över 200 ugandiska journalister deltagit i utbildningar som arrangerats av WHO i samarbete med lokala partnerorganisationer. Dessa kurser har fokuserat på Mpox och Marburgvirus och syftar till att minska felaktig information och förbättra medias förmåga att rapportera korrekt och ansvarsfullt under kriser.
HEJNU:s initiativ, till exempel mediascafeet som hölls i Kampala i maj, samlade ett 20-tal journalister för att fördjupa deras insikter i epidemiologi, riskkommunikation och lösningsjournalistik. Metodik som uppmuntrar till att inte bara rapportera problem utan också lyfta fram framgångsrika insatser och lokala lösningar har fått särskild uppmärksamhet.
Dessa utbildningar inkluderar även samverkansmöten med hälsoexperter, vilket ger journalisterna direkt tillgång till uppdaterad information från Ugandas hälsoministerium och andra relevanta aktörer.
Positiva reaktioner och större förtroende inom journalistkåren
Deltagande journalister har vittnat om ett ökat självförtroende att täcka komplexa hälsoutbrott på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Esther Nakkazi, ordförande för HEJNU, har understrukit vikten av dessa utbildningar för att förbättra mängden och kvaliteten på hälsorelaterade nyheter och därigenom stärka allmänhetens förmåga att fatta informerade beslut vid framtida kriser.
Även Ugandas hälsoministerium har betonat att utbildade journalister är en nyckelkomponent i landets långsiktiga beredskap, genom att de aktivt kan motverka felaktig information och bidra till snabb och korrekt informationsspridning.
Framtiden: Stärkta system och fortsatt samarbete
Med ett allt intensivare fokus på hälsohot i regionen är det tydligt att Uganda, med stöd av globala organisationer som UNICEF och WHO, gör stora framsteg i att bygga ett robust informationslandskap. Journalisters förbättrade kapacitet att agera faktakällor och grävande rapportörer stärker hela samhällets resiliens.
Det fortsatta samarbetet mellan hälsosektorn och journalistkåren förväntas spela en avgörande roll för att snabbare identifiera och bemöta framtida epidemier samt öka befolkningens beredskap och trygghet.
