Sverige och Nederländerna samarbetar för att skaffa långdistansattackvapen som kan nå djupt in i fiendens territorium, inklusive Ryssland. Initiativet drivs av Försvarsmakten och inkluderar kryssningsrobotar med upp till 2000 kilometers räckvidd, raketartilleri och stealth-teknik. Beslut väntas snart, med målet att stärka Natos östra flank mot ett växande ryskt hot, enligt rapporter från november 2025.
Bakgrund till satsningen
Sveriges överbefälhavare Micael Claesson har prioriterat långräckviddiga vapensystem som en ny förmåga för landet. Avståndet från Stockholm till Moskva är cirka 1000 kilometer, vilket understryker behovet av vapen som överstiger dagens Taurus-robotar på 500 kilometers räckvidd för Gripen-plan.
Försvarsminister Pål Jonson betonar att Rysslands upprustning i Ukraina-konflikten kräver motåtgärder. “Situationen visar att Ryssland aggressivt förstärker sina långdistansförmågor. Vi måste skapa en starkare avskräckning”, säger han.
Tekniska specifikationer och tidsplan
Kryssningsrobotar och räckvidd
Nya system siktar på 2000 kilometers räckvidd mot militära mål och infrastruktur. En stealth-kryssningsrobot utvecklas med motor från GKN Aerospace i Sverige och flygkropp från Fokker i Nederländerna, byggd på 18 månader för 158 miljoner dollar.
Raketartilleri planeras med 24–80 kilometers räckvidd, mot dagens Archer-system på 5–8 kilometer. Över 10 nya Archer-pjäser ingår i satsningen.
Budget och investeringar
Sverige avsätter 1,5 miljarder kronor för långdistansvapen, undervattensförmågor och luftförsvar. Målet är Natos 5 procent av BNP för försvar, med fokus på drönare, satellitbaserad underrättelse och 400 procent ökad luft- och missilförsvar.
Operationalitet för 2000 km-förmåga väntas 2030, med beslut hösten 2025 från 2–3 leverantörer, inklusive HIMARS-liknande system.
Samarbete med Nederländerna
Nederländerna bidrar via GKN-koncernen, som äger både Volvo Aero och Fokker. Detta passar Holländska försvarsministeriets krav på 1000 km-alternativ till Tomahawk med 100 kg sprängladdning.
Samarbetet knyter an till europeiska initiativ som NATO:s European Long Range Strike Approach (ELSA), med Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Storbritannien och USA:s Typhon-system (Dark Eagle) som deployeras sent 2025.
Uttalanden från ledande befäl
Överbefälhavare Claesson: “Det handlar främst om avskräckning. Vi ska kunna slå inte bara på eget territorium utan utsätta angriparen för risk på deras mark. Sverige kan spela en aktivare roll i Natos avskräckning”.
Claesson lyfter drönarutveckling inspirerad av Ukraina: “Snabb anpassning med 3D-printade modeller levererade på dagar via post och drönare”.
Reaktioner och strategisk kontext
Initiativet speglar oro för Rysslands förstärkningar de kommande fem åren. Sverige skiftar från defensiv till offensiv avskräckning, potentiellt baserad i Finland eller Baltikum.
Europeiska analyser pekar på 7–10 års väntan på egna lösningar, medan USA:s system ger interimslösningar. Debatten understryker brådskan post-Ukraina-kriget för att möta hybridhot med drönare och missiler.
Bredare NATO-sammanhang
Satsningen inkluderar utbyggt luftförsvar mot drönare på brigadnivå och Patriot-system. NATO-övningar som JPOW i Nederländerna, med Sverige och Finland, testar integrerat luft- och missilförsvar med 15 länder och 700 deltagare.
Denna utveckling positionerar Sverige och Nederländerna som nyckelaktörer i Natos långdistansstrategi, med fokus på interoperabilitet och snabb driftsättning.
