Kriminella nätverk i Sverige rekryterar allt yngre barn, ner till 10–12 år, för att utföra mord och grova våldsdåd, vilket utnyttjar luckor i lagstiftningen kring minderåriga. Under 2024 var cirka 1 700 barn under 18 år aktiva i organiserad brottslighet, vilket motsvarar 13 procent av alla kriminella aktörer. Misstänkta i åldern 15–20 år för allvarliga våldsbrott har ökat med nästan 400 procent sedan 2014, och inblandning av barn i dödliga skjutningar har tredubblats till 29 fall fram till mitten av 2024. Regeringen planerar att sänka straffmyndighetsåldern från 15 år för att möta krisen.
Statistik och siffror bakom krisen
Antalet minderåriga under 18 år som aktivt deltar i kriminella nätverk uppskattas till runt 1 700 under 2024. I första halvåret 2024 misstänktes 93 personer under 15 år för mord, mordförsök eller medhjälp – en tredubbling jämfört med föregående år. Andelen misstänkta under 18 år i skjutningar som lett till skada eller död har skjutit i höjden de senaste fem åren.
Gängen betalar barn upp till 150 000 kronor (cirka 13 600 euro) för morduppdrag. Barn under 15 år kan inte åtalas, medan 15–17-åringar maximalt döms till 12 års ungdomsvård även för flera mord. Från juli 2025 träder en ny socialtjänstlag i kraft för förebyggande insatser, och speciella ungdomsfängelser för 15–17-åringar planeras öppna 2026.
Rekryteringsmetoder och verkliga fall
Nätverken riktar in sig på utsatta barn via sociala medier som Instagram, Snapchat och gruppchattar med namn som “bombning idag”. Där publiceras öppna “jobbannonser” för spaning, vandalism eller avrättning. Ett exempel: En 19-åring värvade en 11-åring efter dennes inlägg “Jag kan inte vänta på min första döda kropp” med svaret “Håll motivationen uppe, det kommer snart”.
Ett annat fall rör en 16-åring som mördade en far, försökte döda hans fru och litet barn, för att sedan skjuta ihjäl två kvinnor – han dömdes till rekordlånga 12 år. Nätverksledare styr ofta uppdragen på distans från utlandet för att skydda sig själva. En lag från 2023 kriminaliserar rekrytering av barn, men brister i tillämpningen kvarstår. Utsatta ungdomar från dysfunktionella hem och skolor lockas med tillhörighet, vilket leder till skolavhopp.
Typiska profiler och digitala marknader
Polisen varnar för digitala “marknadsplatser” där 12–14-åringar får våldsamma uppdrag som extrajobb. Barn värvade via skolor, kompisar eller sociala medier kommer ofta från områden med svag barnskydd. Detta utnyttjar att myndigheter ger minderåriga låg granskning.
Regeringens och polisens svar
Statsminister Ulf Kristersson har föreslagit att sänka straffmyndighetsåldern från 15 år, möjligen till 14 för grova brott, tillsammans med ungdomsfängelser och strängare straff. Förslag inkluderar fängelse för 13-åringar och avskaffande av milda domar. Nationella polischefen Petra Lundh kommenterar: “Vi ser 12-, 13- och 14-åringar utföra fasansfulla, våldsamma uppdrag som om det vore extrajobb. Uppdragen kommuniceras helt öppet på digitala marknadsplatser. Brottsligheten styrs ofta av gängkriminella som befinner sig utomlands.”
Sverige avviker därmed från vissa EU-länder med planer på hårdare tag mot unga brottslingar. Brå rapporterar lokala minskningar i riskområden tack vare lokala planer, men brist på resurser hindrar landsomfattande effekter. En nordisk konferens i juni 2025 belyste misslyckanden i tidiga insatser.
Konsekvenser och framtida reformer
Barnen utsätts för grova rättighetskränkningar trots skydd enligt lag. Gängen ser minderåriga som idealiska verktyg på grund av straffrihet. Kommande reformer omfattar EU-anpassade åtgärder mot människohandel och översyn av straffsystem. Experter kräver starkare socialtjänst, men insatser varierar mellan kommuner.
Denna kris speglar en tioårig ökning av ungdomsrelaterat gängvåld. Polisen uppmanar föräldrar att vara vaksamma på tecken som plötsliga pengar eller hemlighetsmakeri. Långsiktigt behövs bättre förebyggande arbete i skolor och hem för att bryta rekryteringskedjan.
Bredare samhällsdebatt och internationell kontext
Debatten handlar om balansen mellan straff och rehabilitering. Kritiker varnar för att hårdare lagar kan förvärra problemen för utsatta barn, medan anhängare pekar på nödvändigheten inför eskalerande våld. Sverige står inte ensamt; EU-rapporter noterar rekrytering av minderåriga i organiserad brottslighet över kontinenten.
I en tid av rekordhög ungdomsbrottslighet kräver experter ökad samverkan mellan polis, socialtjänst och skola. Regeringens åtgärder testas snart i praktiken, men framgång beror på resurser och implementering. Detta är inte bara en brottsfråga – det är en samhällskris som hotar nästa generation.


1 Comment
uRyjxWHPxYHKFnOaOUy