Ökande nivåer av hat, hot och trakasserier driver kvinnor ur det svenska offentliga livet, särskilt politiken, enligt en färsk rapport från Jämställdhetsmyndigheten. En säkerhetsundersökning från 2025 visar att 26,3 procent av kvinnliga politiker utsattes för hot förra året, mot 23,6 procent av männen. Kvinnor känner sig också mer utsatta, med 32,7 procent som rapporterar sårbarhet jämfört med 24 procent för män.
Jämställdhetsmyndighetens alarmerande rapport
Jämställdhetsmyndigheten varnar för att det nuvarande klimatet skrämmer bort många grupper, speciellt unga kvinnor som upplever en enorm sårbarhet. Line Säll, chef för myndigheten, kallar det en “betydande hot mot demokratin” och ett bakslag för jämställdhetsmålen. Kvinnor överväger politiskt engagemang om och om igen, vilket leder till självcensur och tillbakaträdande.
Undersökningen från Brottsförebyggande rådet (Brå) 2025 bygger på svar från politiker. Politiker med utländsk bakgrund känner sig särskilt utsatta, 31,5 procent jämfört med 24,1 procent för de med svensk bakgrund. Unga kvinnor lämnar lokalpolitiken i betydligt högre utsträckning än män på grund av trycket.
Statistik över hot och utsatthet
- Kvinnliga politiker utsatta: 26,3% (2024).
- Män: 23,6%.
- Känsla av sårbarhet (kvinnor): 32,7%; män: 24%.
- Utländsk bakgrund: 31,5% sårbara.
- Vanliga reaktioner: Begränsad sociala medier-användning, undvikande av engagemang, självcensur i ämnen.
Politiska ledare tvingas bort av hatvågen
Anna-Karin Hatt avgick som Centerpartiets ledare efter bara fem månader i oktober 2025 på grund av hat och hot. “Att ständigt känna att man måste se sig om över axeln, inte känna sig helt trygg ens i sitt eget hem… Det påverkar mig mycket djupare än jag väntat mig”, sa hon. Annie Lööf, tidigare partiledare, förstår beslutet: “Jag förstår verkligheten hon beskriver… Jag vet hur det känns”.
Amineh Kakabaveh, före detta riksdagsledamot med iransk-kurdiskt ursprung, pekar på sociala medier och ett hårt klimat. Sverigedemokraterna främjar manligt dominerade värderingar, enligt henne. “Varje kvinna som tystas är ett demokratiskt underskott.” Hon möter rasism, islamistiska hot och utländsk intimidation men vägrar tiga.
Experten Sandra Håkansson vid Uppsala universitet noterar att kvinnor undviker riskfyllda ämnen som invandring, där kvinnor är mer pro-flyktingar. Det kyler ner debatten och lagstiftningen. “Våldet definierar ramarna för offentliga diskussioner.” Hatt:s avgång väcker oro, och hat ses som “yrkesrisk”.
Regeringens och experternas svar
Jämställdhetsminister Jina Larsson betonar: “När kvinnor skräms bort från politiken tystas demokratin och debatten.” Hon kräver en “tydlig kulturförändring” på nätet och att plattformar stoppar hatet. Regeringen stärker skyddet för folkvalda, men mer behövs för utsatta kvinnor.
Tidigare incidenter understryker faran. En man dömdes för mordet på Ingie Wgren, psykiatrikoordinator, och planer på att mörda Annie Lööf vid en demokrati-festival på Gotland för tre år sedan. Internationellt har 85 procent av europeiska kvinnliga MPs upplevt sexistiska kommentarer och hot (2018-undersökning), och nästan 20 procent av svenska kvinnliga politiker utsattes för sexuella trakasserier under 2022-valkampanjen.
Broader europeiska och globala trender
- Europeiska MPs: 85% utsatta för sexism och hot.
- Sverige 2022: Nästan 20% kvinnliga politiker sexuellt trakasserade.
- Globalt partnerskap: Uttalande mot könsbaserat online-hat (10 december 2025).
Effekter på demokrati och jämställdhet
Hatvågen påverkar inte bara individer utan hela samhället. Kvinnor kritiseras som “dåliga mödrar”, för utseende eller hotas med våld. Frihetsinformation utnyttjas av gäng för bombhot. Det leder till självcensur, färre kvinnor i toppjobb och snedvriden politik, särskilt i invandringsfrågor.
Sverige, som stoltserar med jämställdhet och yttrandefrihet, möter verkligheten. Politiker tvingas hantera hot dagligen. Offentliga personer och forskare noterar polarisering som orsakar tystnad, vilket påverkar lagar och diskussioner.
Jämställdhetsmyndigheten kräver “resolut politiskt fokus” för att upprätthålla demokratin. Phenomenet är inte bara “en del av jobbet” – parlament världen över arbetar mot våld mot kvinnor i politik.
Framtida utmaningar och lösningar
Regeringen har initierat bättre skydd, men experter efterlyser mer. Plattformar måste ta ansvar, och en kulturell skift behövs online. Utan åtgärder riskerar Sverige regression i jämställdhet och representation.
Unga kvinnor drabbas hårdast, med högre avhopp från lokalnivå. Det skapar ett manligt dominerat fält, där mångfald minskar. Internationella exempel visar att parliaments kontrar våld genom policyer och stöd.
Denna kris understryker behovet av handling. Hatet hotar inte bara kvinnor utan demokratin i grunden. Med stigande siffror måste Sverige agera för att behålla sitt rykte som jämställdhetsförebild.
