Den brittiska myndigheten Independent Commission for Aid Impact (ICAI) varnar att allt större delar av Storbritanniens officiella utvecklingsbistånd (ODA) används för att täcka kostnader i det egna landet för asylsökande och flyktingmottagande. Mellan 2020 och 2023 steg utgifterna för detta, så kallade inhemska flyktingkostnader (IDRC), från 628 miljoner pund till rekordhöga 4,3 miljarder pund – en dramatisk ökning som utgör nästan 29 procent av hela biståndsbudgeten 2022. Detta är dubbelt så mycket som genomsnittet för andra OECD-länder.
ICAI pekar på att denna utveckling urholkar det brittiska inrikesministeriets incitament att hitta hållbara lösningar på landets stora boendekris för asylsökande. Situationen präglas av höga kostnader för hotellboende som dominerar utgifterna och en omfattande administrativa eftersläpning i asylprocessen.
Asylsystemet i Storbritannien – stora utmaningar och kostnader
Rekordhöga kostnader kopplade till boende i hotell
I slutet av 2024 fanns cirka 38 000 asylsökande inkvarterade i hotell runt om i Storbritannien. Kostnaden för dessa hotellboenden uppskattas till nästan 5,77 miljoner pund per dag, vilket motsvarar totalt omkring 2,1 miljarder pund för verksamhetsåret fram till mars 2025 – även om detta är en minskning från föregående års 3 miljarder pund.
Långvariga handläggningsköer och överbelastade resurser
Vid 2024 års slut väntade omkring 91 000 personer på beslut i sina asylärenden, en minskning från rekordhöga 132 000 ansökningar 2022. Dock har antalet asylöverklaganden stigit till över 42 000 och ökat sexfaldigt på två år, med nästan hälften av överklagandena 2024 som resulterar i att utvisningsbeslut omprövas av domstol.
Denna belastning har delvis orsakats av fördröjningar kopplade till den lagstiftning som infördes 2023 (Illegal Migration Act), vilken tillfälligt stoppade rätt till skydd för vissa ankommande innan den reverserades i juli 2024.
Biståndet – en växande del finansierar inrikes migration
ICAI framhåller att Storbritannien använder en mycket större andel av sitt bistånd än andra europeiska länder för att täcka dessa inhemska migrationskostnader. UK:s rapporterade IDRC per asylsökande är tre gånger högre än i länder som Frankrike, Tyskland och Sverige, vilket i hög grad beror på kostsamma hotellboenden och ineffektiva lösningar.
Det brittiska biståndet, som sammanlagt gick från 15,1 miljarder pund 2019 till att sjunka kraftigt efter 2020, belastas ytterligare av denna höga andel inhemska kostnader, vilket kritiseras för att ge sämre värde för pengarna samt bristande stöd till internationella utvecklingsmål.
Reaktioner – experter och myndigheter om asylkostnader och bistånd
ICAI varnar för incitamentsproblematik och värde för pengarna
ICAI:s kommissionär Harold Freeman konstaterar:
“Storbritanniens utvecklingsprogram står vid ett vägskäl. Asylkostnader kommer fortsätta att ta en betydande del av biståndsbudgeten. För att förbättra resultat och kostnadseffektivitet krävs nya förändringar.” Han menar att det är problematiskt att pengar avsedda för fattigdomsbekämpning istället går till dyra inhemska flyktingkostnader.
Forskare och experter om den fortsatta boendekrisen
Peter Walsh vid Oxford Migration Observatory uttrycker oro för att biljettflödet av illegala småbåtsankomster kan fortsätta, vilket förlänger behovet av dyra hotellboenden:
“Jag tror inte hotellboendena försvinner inom en snar framtid med dagens trender.”
Hemministeriets insatser för att minska kostnader
Hemministeriet pekar på minskad hotellanvändning tack vare flytt till billigare boenden och rumssamarbete. Vidare prioriteras familjer och barn för särskilt boende i ordinära bostäder för att minska hotellberoende.
Konsekvenser och internationell kritik
Minskande bistånd, men fortsatt hög andel för inhemska asylkostnader
Parallellt med att biståndet som andel av Storbritanniens BNP planeras minska till sin lägsta nivå sedan 1999, riskerar upp till 20 procent av det totala biståndet fortfarande att gå till inhemska flyktingkostnader. Då återstår mycket lite resurser till biståndsprojekt i låginkomstländer, vilket kritik har riktats mot.
Den brittiska politikens användning av bistånd till inhemska migranthanteringskostnader står i skarp kontrast till bland annat Sverige, som enligt internationell rapportering håller nere denna andel betydligt, runt 2–3 procent, och därmed frikopplar biståndet från landets egna asylkostnader.
Oanade konsekvenser av att använda bistånd för asyl i Storbritannien
ICAI:s varning om att Storbritanniens användning av bistånd för att täcka kostnader i det egna landet urholkar incitamenten att lösa den pågående boendekrisen och leder till dålig värdehantering står i fokus. Höga kostnader för hotellboende och en stor asylprocesskö försämrar effektiviteten och riskerar att det långsiktiga biståndsarbetet försummas till förmån för kortsiktiga lösningar. En större politisk och ekonomisk uthållighet i hanteringen av asylutmaningarna krävs för att säkerställa att brittiska biståndsmedel används för sina ursprungliga syften och att flyktingar får värdiga boendealternativ.
