Europas förvärrade torka har pressat vattennivåerna i flera stora floder till extremt låga nivåer. Det har bland annat blottlagt rostiga vrak från andra världskriget i Donau nära den serbiska hamnstaden Prahovo, samtidigt som lastfartyg, kryssningsfartyg och andra båtar får allt svårare att navigera. I området har dussintals tyska krigsfartyg som sänktes av Nazitysklands Svartahavsflotta 1944 kommit upp till ytan när floden krympt. Vissa av vraken tros fortfarande innehålla ammunition och sprängämnen, vilket skapar ytterligare säkerhetsrisker i en miljö- och ekonomisk kris som redan påverkar stora delar av Central- och Östeuropa.
Varför kommer fartyg från andra världskriget upp ur Donau?
Fartygen från andra världskriget blir synliga eftersom Donau har sjunkit till exceptionellt låga nivåer efter långvarig torka, nederbörd under det normala och återkommande perioder av extrem värme. Vrakområdet ligger nära Prahovo, i närheten av gränsen mellan Serbien och Rumänien, där en tysk flottilj medvetet sänktes under krigets slutskede.
Historiker uppskattar att så många som 200 tyska fartyg sänktes i området i september 1944 när tyska styrkor drog sig tillbaka från Rumänien samtidigt som sovjetiska trupper avancerade genom Balkan. Fartygen sänktes medvetet för att hindra den sovjetiska framryckningen och för att förhindra att fartygen hamnade i motståndarens händer.
Många av vraken låg kvar under vatten i årtionden. Att de nu delvis kommer upp till ytan är därför både en dramatisk påminnelse om Europas krigshistoria och ett praktiskt problem för dagens flodtrafik.
Serbiska myndigheter har tidigare avlägsnat vissa fartyg, men de kvarvarande vraken innebär betydande tekniska och säkerhetsmässiga utmaningar eftersom ammunition och annat farligt material kan finnas kvar ombord.
Hur låga har Europas floder blivit?
Torkan är betydligt mer omfattande än de blottlagda vraken vid Prahovo. Europeiska observatoriet för torka har rapporterat att torkförhållandena förblev kritiska i betydande delar av Europa under slutet av juni, samtidigt som situationen förvärrades i flera centraleuropeiska länder, däribland Ungern och Rumänien. Övervakningen har även visat omfattande låga vattenflöden i europeiska floder.
Donau, som passerar genom eller längs gränserna till tio länder, har drabbats särskilt hårt. I Budapest sjönk vattennivån nyligen till 23 centimeter på den lokala mätstationen, under det tidigare rekordet på 33 centimeter från 2018.
Sådana mätningar motsvarar inte flodens totala fysiska djup, eftersom vattenståndsmätare använder en fast referenspunkt. Siffrorna visar dock hur långt vattennivåerna har sjunkit jämfört med normala förhållanden.
Effekterna har även märkts på andra håll. I Bulgarien har sjunkande vattennivåer blottlagt delar av grunden till den antika Konstantinbron, en romersk bro som invigdes år 328 e.Kr. Arkeologer har använt drönare och flygfotografering för att dokumentera lämningar som normalt ligger under vatten.
Hur påverkar torkan sjöfart och turism?
De sjunkande vattennivåerna skapar stora problem för kommersiell sjöfart. Lastfartyg behöver tillräckligt vattendjup för att kunna färdas säkert, och när floder blir för grunda måste operatörer minska lastmängderna, ändra rutter eller stoppa trafiken.
På vissa delar av Donau har kommersiell sjöfart nästan upphört, medan kryssningsoperatörer har mött restriktioner och inställda resor. Ett kryssningsfartyg i Bulgarien gick nyligen på grund nära Vidin, vilket ledde till att 186 turister evakuerades.
Konsekvenserna sträcker sig längre än till enskilda fartyg. Donau är en viktig transportkorridor som förbinder Centraleuropa med Svarta havet och används för att transportera jordbruksprodukter, industrivaror, bränsle och andra råvaror.
Även Rhen står inför liknande problem. Exceptionellt låga vattennivåer har begränsat lasttrafiken på en av Europas viktigaste kommersiella vattenvägar. Det innebär ökade kostnader och ytterligare press på leveranskedjorna.
För företag som är beroende av inlandssjöfart kan långvariga låga vattennivåer leda till högre transportkostnader och förseningar när gods måste flyttas över till väg eller järnväg.
Kan de låga vattennivåerna påverka Europas energiförsörjning?
Ja. Torkan skapar även problem för elproduktionen eftersom vissa kraftverk är beroende av flodvatten för kylning.
Rumänien har drabbats särskilt hårt vid kärnkraftverket i Cernavodă, som använder Donau för kylning. En reaktor har redan tagits ur drift, medan myndigheterna arbetar för att hålla den andra i drift när flodförhållandena försämras. Anläggningen står för omkring en femtedel av Rumäniens elproduktion.
Rumänska myndigheter har inlett en akut insats där pråmar fyllda med sten används för att påverka vattenflödet mot kraftverket och därmed förlänga möjligheten att hålla anläggningen i drift. Regeringen har även infört energisparåtgärder inför risken för elbrist.
Ungern har mött liknande svårigheter. De låga vattennivåerna i Donau har minskat möjligheten för kraftanläggningar att fungera normalt och ökat pressen på landets elsystem under en period med mycket hög efterfrågan på kylning.
Utvecklingen visar att torka i floder inte enbart är ett transport- eller miljöproblem. När vattenberoende infrastruktur påverkas kan den även utvecklas till en fråga om energisäkerhet.
Vilka risker innebär de blottlagda krigsfartygen?
Den mest omedelbara risken kring vraken vid Prahovo är möjligheten att odetonerad ammunition och annat farligt material exponeras eller störs.
Serbien har redan arbetat med explosiva lämningar från de sänkta fartygen. I juni 2026 rapporterade det serbiska centret för minröjning att en tysk sjunkbomb hade hittats ombord på det sänkta fartyget T-20 nära Prahovo och därefter förstörts under kontrollerade former. Insatsen ingick i ett större projekt som omfattar avlägsnandet av 21 sjunkna fartyg och hantering av explosiva krigslämningar.
Arbetet visar varför det inte är enkelt att bara avlägsna vraken. Bärgningsinsatser måste planeras noggrant för att undvika att instabil ammunition eller annat farligt material påverkas.
För flodtrafiken blir problemet mer allvarligt när låga vattennivåer gör att delar av vraken som normalt ligger under vatten exponeras och därmed hamnar närmare områden där människor och fartyg rör sig.
Vad visar torkan om Europas bredare klimatrisker?
De nuvarande förhållandena visar hur torka kan påverka flera sammanlänkade system samtidigt. Sjunkande vattennivåer minskar tillgången på vatten, stör transporter, hotar energiproduktion och blottlägger både infrastruktur och historiska lämningar.
Europeiska observatoriet för torka har registrerat förvärrade torkförhållanden i delar av Central- och Västeuropa under 2026, tillsammans med längre perioder av temperaturer över det normala och värmeböljor. Övervakningen har samtidigt visat låga vattenflöden jämfört med historiska nivåer.
Forskare och klimatforskare har under lång tid studerat hur stigande temperaturer kan öka risken för torka genom högre avdunstning och större belastning på redan begränsade vattenresurser. Samtidigt påverkas enskilda torkperioder av flera faktorer, bland annat nederbörd, markfuktighet, förhållanden i flodbäcken och mänsklig vattenanvändning.
Den nuvarande krisen bör därför ses både som ett väderfenomen och som ett test av Europas motståndskraft mot allt mer störande extrema väderförhållanden.
Vad kan hända härnäst om vattennivåerna fortsätter att vara låga?
Den omedelbara prioriteringen för myndigheterna blir att upprätthålla säker sjöfart, skydda energiinfrastruktur och hantera de faror som nu exponeras. Utvecklingen kommer i hög grad att bero på nederbörd och temperaturer under de kommande veckorna.
Om betydande nederbörd uteblir kan restriktionerna för sjöfarten fördjupas och fler industriföretag drabbas av störningar i leveranskedjorna. Energisystemen kan också utsättas för större press om vattenberoende kraftanläggningar tvingas minska produktionen.
Vid Prahovo kommer de blottlagda fartygen från andra världskriget sannolikt att fortsätta rikta uppmärksamheten mot det långvariga problemet med odetonerad ammunition och farliga vrak i Donau. Serbiens program för att avlägsna vraken och hantera explosiva krigslämningar kan bli allt viktigare när vattennivåerna fortsätter att variera.
Den bredare betydelsen är tydlig: Europas floder är både naturliga vattenvägar och viktig infrastruktur. Torkan har förvandlat normalt dolda delar av flodbotten till synliga bevis på både kontinentens krigshistoria och dess nuvarande miljömässiga sårbarhet. Fortsatt övervakning av nederbörd, vattenflöden, sjöfartsförhållanden och elproduktion kommer att vara avgörande under resten av sommaren.
