Sveriges regering har beslutat att avsluta det finansiella stödet till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, från och med 2025. Beslutet kommer trots att organisationen är en av de viktigaste aktörerna för humanitärt bistånd i Gaza, där över 53 000 människor dödats och nästan en miljon barn riskerar svält efter den senaste tidens konflikt. Regeringen hänvisar till Israels förbud mot UNRWA:s verksamhet och allvarliga anklagelser mot vissa anställda, medan hjälporganisationer och människorättsaktivister varnar för katastrofala konsekvenser.
Sveriges stöd till UNRWA – en historik
Stort svenskt bistånd till palestinska flyktingar
Sverige har under många år varit en av UNRWA:s största finansiella bidragsgivare. Under 2024 uppgick Sveriges stöd till omkring 451 miljoner kronor via Utrikesdepartementet och Sida. Detta stöd har möjliggjort sjukvård, utbildning och sociala insatser för nästan sex miljoner palestinska flyktingar i Gaza, Västbanken, Jordanien, Libanon och Syrien.
Villkorat stöd efter anklagelser
Efter Hamas attacker i oktober 2023 och anklagelser om att vissa UNRWA-anställda skulle ha kopplingar till terrorism, pausade Sida stödet i januari 2024. Stödet återupptogs i mars samma år efter att UNRWA gått med på att stärka intern kontroll och tillåta oberoende granskningar. Trots detta beslutade regeringen i december 2024 att helt avsluta kärnstödet till UNRWA från och med 2025.
Beslutet att avsluta stödet – motiveringar och konsekvenser
Israels förbud och politiska skäl
Enligt biståndsminister Benjamin Dousa har beslutet att stoppa stödet påverkats av att Israel förbjudit UNRWA:s verksamhet i de ockuperade palestinska områdena, vilket enligt regeringen gör det svårt att säkerställa att stödet når behövande. Sverige vill istället kanalisera humanitärt bistånd via andra FN-organ och internationella aktörer som Röda Korset.
Regeringens fokus på humanitärt stöd via andra kanaler
Regeringen har samtidigt ökat det humanitära stödet till Gaza och regionen med totalt 800 miljoner kronor under 2024 och planerar att fortsätta stödja andra humanitära aktörer för att möta den akuta krisen.
Kritik och oro från hjälporganisationer och civilsamhälle
Hjälporganisationer kräver återupptagande av stödet
Fem stora svenska hjälporganisationer – Diakonia, Läkare utan gränser, Oxfam, Plan International och Rädda Barnen – har gemensamt uttryckt stark oro över beslutet att stoppa stödet till UNRWA. De menar att organisationen är ovärderlig för att förhindra ytterligare lidande och död i Gaza och att ingen annan aktör kan ersätta dess kapacitet.
Ylva Jonsson Strömberg, generalsekreterare för Läkare utan gränser i Sverige, varnar för att världen kommer att bli dömd av eftervärlden om inte stödet återupptas.
Amnesty och akademiska röster kritiserar beslutet
Amnesty Sverige har i ett öppet brev uppmanat regeringen att ompröva beslutet, med hänvisning till de allvarliga humanitära konsekvenserna för palestinska flyktingar. Även Uppsala universitets styrelse har kritiserat Sverige för att avsluta stödet och inte tydligt ta avstånd från Israels politik i Gaza, och kräver att regeringen återupptar finansieringen till UNRWA.
UNRWA:s egen reaktion och framtidsutsikter
UNRWA:s generalkommissionär Philippe Lazzarini har kallat Sveriges beslut för “besvikande” och varnat för att nedskärningarna kommer att förvärra den redan katastrofala situationen för palestinska flyktingar, särskilt i Gaza där människor har levt under krig i över ett år.
Organisationen har genomfört interna reformer och oberoende granskningar efter anklagelserna om kopplingar till terrorism, men står nu inför stora ekonomiska utmaningar när flera stora givare, inklusive Sverige och USA, drar sig ur.
Humanitär kris i Gaza – en bakgrund
Sedan Hamas attacker i oktober 2023 har konflikten i Gaza eskalerat med över 53 000 döda, varav många är civila kvinnor och barn, och över 930 000 barn hotas av svält. Situationen förvärras av Israels blockad och militära insatser som har förstört infrastruktur och försvårat tillgången till sjukvård och mat.
UNRWA är den enda organisation som har kapacitet att nå ut till miljontals palestinska flyktingar med grundläggande tjänster, vilket gör dess roll helt avgörande i den humanitära insatsen.
Sveriges beslut att avsluta stödet till UNRWA markerar en betydande förändring i landets biståndspolitik mot palestinska flyktingar, mot bakgrund av politiska spänningar och säkerhetsfrågor. Trots ökat humanitärt stöd via andra kanaler varnar hjälporganisationer och människorättsgrupper för att detta beslut riskerar att förvärra den redan kritiska situationen i Gaza och underminera decennier av stöd till en utsatt befolkning.
Debatten om UNRWA:s roll, transparens och politiska neutralitet fortsätter, men för palestinska flyktingar i Gaza är tiden knapp och behovet av livräddande hjälp akut.
