USA militär står inför en ”bortom kritisk” brist på avancerade robotinterceptorer i Europa, enligt en amerikansk försvarstjänsteman och en Nato-tjänsteman som talat med Associated Press. Den mest akuta bristen gäller Patriotrobotar, som är centrala för att skydda mot avancerade ballistiska robotar.
Bedömningen kommer samtidigt som USA sex månader långa krig mot Iran har ökat förbrukningen av luftförsvarsrobotar kraftigt. Amerikanska robotlager i Europa har flyttats till Mellanöstern, där USA och dess allierade har använt betydande mängder interceptorer, däribland Patriotrobotar, för att bekämpa iranska robotar och drönare.
Uppgifterna står dock i kontrast till Natos och Pentagonets offentliga bedömningar. Nato har avvisat påståendet att Patriotlagren i Europa befinner sig på en ”bortom kritisk” nivå och säger att alliansen fortfarande har tillräckligt med luftförsvarsrobotar för att skydda sig.
Varför är Patriotrobotlagren i Europa under sådan press?
Den främsta orsaken är den ökade användningen av avancerade luftförsvarsrobotar i Mellanöstern. Amerikanska lager i Europa har minskat när robotar har flyttats till regionen för att stödja amerikanska och allierade styrkor under kriget mot Iran.
En amerikansk försvarstjänsteman i Europa uppgav att USA militär på kontinenten definitivt inte har tillräckligt många Patriotrobotar för att stoppa en långvarig ballistisk robotattack. Tjänstemannen bedömde dessutom att kapaciteten skulle vara mycket begränsad även vid ett enskilt ballistiskt robotangrepp.
Patriotbatterier kan inte skydda ett helt land eller en hel stad. De måste placeras strategiskt för att skydda särskilt viktiga militära anläggningar, energiinfrastruktur och andra mål.
Hur har Iran-kriget påverkat USA robotlager?
Iran-kriget har skapat en oväntad belastning på amerikanska lager. USA styrkor och allierade i Mellanöstern har avfyrat stora mängder interceptorer mot iranska robotar och drönare. Vissa av attackerna har även orsakat amerikanska dödsoffer och skador.
Konflikten når sexmånadersgränsen, vilket har gjort den långvariga förbrukningen av avancerad ammunition särskilt betydelsefull. Enligt Ed Arnold, senior associate fellow vid det brittiska försvars- och säkerhetsinstitutet Royal United Services Institute, bidrog stödet till Ukraina till minskade lager, men Iran-kriget blev den avgörande faktorn som påskyndade minskningen.
Arnold har beskrivit leveranserna till Ukraina som planerade och relativt kontrollerade, medan förbrukningen i Mellanöstern har varit snabbare och mer oväntad. Det har samtidigt blottlagt begränsningar i försörjningskedjan för avancerade luftförsvarsrobotar.
Hur viktiga är Patriot-systemen för Europas försvar?
Patriot-systemet är särskilt viktigt eftersom ballistiska robotar är bland de svåraste hoten att bekämpa. De kan färdas i mer än fem gånger ljudets hastighet och dyka brant mot sina mål, vilket ger försvarssystem mycket kort tid att upptäcka och försöka stoppa dem.
Patriot kombinerar avancerad radar, spårning och robotteknik för att identifiera och bekämpa inkommande hot. Systemets betydelse har blivit tydlig i Ukraina, där Kyiv upprepade gånger har begärt fler amerikansktillverkade Patriotrobotar för att skydda sig mot ryska ballistiska robotar.
En minskning av antalet tillgängliga interceptorer innebär därför inte bara färre robotar i lager. Den kan också tvinga militära planerare att prioritera vilka mål som ska skyddas om flera platser attackeras samtidigt.
Håller Nato med om att lagren är kritiskt låga?
Nato bestrider den mest allvarliga beskrivningen av situationen. Överste Martin O’Donnell, en senior militär talesperson för Nato, sade att det ”helt enkelt inte stämmer” att antalet Patriotrobotar i Europa skulle vara på en bortom kritisk nivå.
O’Donnell uppgav att Nato fortfarande har förmåga att försvara sig och tillräckligt med luftförsvarsammunition för att även kunna stödja Ukraina.
Pentagon har också avvisat påståenden om en bred amerikansk ammunitionsbrist. Pentagonets talesperson Sean Parnell sade att USA har de resurser som krävs för sina militära operationer samtidigt som landet behåller en beredskapsduglig arsenal för att försvara sina intressen.
Skillnaden mellan de offentliga uttalandena och de anonyma tjänstemännens bedömningar visar hur svårt det är att fastställa den exakta storleken på militära lager. Sådana uppgifter är normalt hemliga av säkerhetsskäl.
Vilken roll har stödet till Ukraina spelat?
USA har levererat hundratals Patriotrobotar till Ukraina under det långvariga kriget mot Ryssland. Dessa leveranser har bidragit till att minska de amerikanska lagren, även om de ursprungligen var planerade som en del av det långsiktiga stödet till Kyiv.
Ukrainska myndigheter fortsätter att efterfråga fler Patriotrobotar eftersom Ryssland intensifierat sina robotangrepp. Kyiv hävdar att amerikansktillverkade Patriot-system är avgörande för att bekämpa Rysslands mest avancerade ballistiska robotar.
Samtidigt har Iran-kriget skapat ytterligare efterfrågan på samma typ av ammunition. USA måste därför balansera stödet till Ukraina med behovet av att försvara sina egna styrkor och allierade i Mellanöstern och Europa.
Finns det europeiska alternativ till Patriot?
Europeiska länder har andra luftförsvarssystem, men experter bedömer att de inte fullt ut kan ersätta Patriot i alla roller.
Frankrike och Italien använder bland annat SAMP/T-systemet. En uppgraderad version, SAMP/T NG, utvecklas och införs, medan Frankrike har lovat att påskynda leveranser av systemet till Ukraina.
Det finns dock begränsningar. SAMP/T har inte samma beprövade roll som Patriot mot de mest avancerade ballistiska robotarna, och vissa alternativa system har kortare räckvidd.
Europeiska länder har även andra luftförsvarslösningar som kan bekämpa långsammare drönare och andra hot. Dessa kan minska belastningen på dyra Patriotinterceptorer, men de erbjuder inte nödvändigtvis samma kapacitet mot avancerade ballistiska robotar.
Vad kan bristen innebära för Nato och Ryssland?
Den rapporterade bristen innebär inte att Nato saknar försvarsförmåga eller att ett ryskt angrepp mot alliansen är nära förestående. Däremot väcker situationen frågor om hur väl Nato skulle kunna hantera ett omfattande och långvarigt ballistiskt robotangrepp.
Europeiska och Nato-tjänstemän har bedömt att Ryssland kan ha möjlighet att angripa länder i alliansen omkring 2030. Patriotlagren förväntas samtidigt ha återhämtat sig till dess.
Rysslands pågående krig i Ukraina kan dessutom begränsa Moskvas möjligheter att öppna en ny omfattande konflikt mot Nato på kort sikt. Ett stort luftkrig mot Europa skulle innebära betydande militära krav samtidigt som Ryssland redan är engagerat i Ukraina.
Hur snabbt kan USA bygga upp sina Patriotlager igen?
Att återuppbygga lagren kommer sannolikt att ta tid. Tillverkningen av avancerade interceptorer kräver specialiserade komponenter, produktionskapacitet och omfattande tester.
USA och europeiska länder har försökt öka försvarsproduktionen efter erfarenheterna från kriget i Ukraina. En europeisk produktionsanläggning för Patriotrobotar väntas också börja tillverka robotar i Tyskland, men det kommer att ta tid innan den ökade kapaciteten ger ett betydande tillskott till de operativa lagren.
Den centrala frågan är därför inte bara hur många Patriotrobotar som finns tillgängliga i dag, utan hur snabbt USA och dess europeiska allierade kan ersätta de robotar som används.
Den rapporterade bristen på amerikanska Patriotrobotar i Europa har blivit en viktig fråga för västlig försvarsberedskap. Nato och Pentagon avvisar uppgiften att lagren skulle vara ”bortom kritiska”, men flera tjänstemän och försvarsexperter pekar samtidigt på betydande press på tillgången till avancerade interceptorer. Utvecklingen framöver kommer att bero på hur länge Iran-kriget fortsätter, Rysslands fortsatta robotattacker mot Ukraina, takten i den amerikanska och europeiska försvarsproduktionen samt allierades investeringar i alternativa luftförsvarssystem. För Nato blir förmågan att återuppbygga sina lager samtidigt som flera konflikter pågår en central fråga för Europas långsiktiga säkerhet.
